Mitt 60- och 70-tal

Jag är född 1967 i Stockholm i en förlossningsbarack på Kungsholmen och är av så kallad utländsk härkomst. Däremot så kom inte mina föräldrar till Sverige som gästarbetare som så många gjorde på den tiden, utan de kom hit från Serbien på 60-talet av en (mer eller mindre) ren slump.

Pappa var på väg till Tyskland för att studera just tyska, medan mamma var kvar i Belgrad och gick på lärarhögskolan. Studentäventyren ledde pappa till Sverige och ett jobb. Lärarstudierna lade han på hyllan och hoppade på jobbet som brevsorterare på posten. Här kunde man tjäna pengar och han hade råd att pendla mellan Jugoslavien (som det då hette) och Sverige. Till slut köpte han bil och åkte iväg för att hämta mamma. Hon kom hit med avslutade studier och mig i magen.

Familjen bodde först i ett kollektiv, i en villa i Älvsjö och efter ett par år fick vi ett förstahandskontrakt och blev tenstabor. Vilken lycka! Hemma i Tensta var det verkligen mångkulturellt. Vännerna var svenskar, greker, finländare, ungrare, serber, kroater, slovener, polacker, marockaner och romer. Mina tenstaminnen består också av rymningen från dagis med min polske kompis Andrzej (vi gömde oss i buskarna ett stenkast därifrån tills jag såg min mamma komma rusande i tårar). Jag minns lyckliga dagar på klätterställningen och gungorna utanför porten. På helgerna var det mycket folk, musik, dans till Mikis Teodorakis, mat, mat, mat och en hel del fotboll. Pappa var faktiskt med och grundade Plavi Team (Plavi Tim).

När jag var sex år, började jag i en skola i stan (Anglo American School of Stockholm). Lyckoruset att börja skolan satt kvar länge den dagen. Där lärde jag känna min kompis Mikael Melto från Finland och min bästis Hebba från Egypten, Mariko från Japan och Erik från Tanzania samt många, många fler. Miljön var internationell och på lågstadiet var trivselfaktorn hög.

Det blev däremot en hel del skjutsande för mina föräldrar, vilket gjorde att de funderade på att flytta närmare stan. Gröna vågen på 70-talet bidrog till att vi faktiskt hamnade mitt i stan. Så när jag var åtta år, flyttade vi igen till Norrmalm, en 95 kvm stor sekelskiftesskönhet med kakelugnar, på gångavstånd till skolan. Plötsligt var jag innerstadsbo.